Fyra orsaker till varför flyktingkrisen har chockat det svenska systemet

„

Det var en gård i utkanten av stadsdelen dit ett bråkigt motorcykelgäng flyttade in. Det var mycket bråk, polisen tillkallades vid flera tillfällen. Stadsdelsförvaltningen ville kasta ut gänget och flytta in flyktingar istället”- berättar borgmästaren för att påpeka hur mycket livet har förändrats på grund av flyktingkrisen.

Men grannarna ville ha motorcykelgänget kvar, de ville inte ha flyktingar i närheten. De föredrog motorcykelgänget framför familjer som flydde från kriget

– sa Jan-Eric Johansson surt.

Men hur kunde världen förändras så mycket i ett land som är så färggrannt, som har så hög levnadsstandard, som efter andra världskriget har tagit emot så pass många flyktingar och som inte blivit främlingsfientligt trots att 17% av svenska befolkningen har utländsk bakgrund (faktum är att hälften av invandrare är finnar). Nuförtiden hör man om no-go zoner, högerextremism och kaos. Svenska justitite- och migrationsministerns hot om att vända sig till domstol om inte Ungern tar tillbaka 1000 flyktingar från Sverige passar inte mer in i den idylliska bilden av Sverige än Szilard Nemeth på IKEA-katalogens förstasida.

Man måste förstå att Sverige inte bara var ett av ett fåtal europeiska länderna som tog emot flyktingar utan att det var landet som tog emot det högsta antalet flyktingar per invånare. 250 000 flyktingar under två år (2014 och 2015) på 9.6 millioner invånare. I Ungern har vi totalt 635 flyktingar men det är en annan historia.

Sverige inför hårdare regler

Sverige har ändrat rätt mycket på sina, tidigare liberala, regler för att söka asyl. Från 2013 fick syrianer asyl automatiskt, men nu får även de som kommer från kriget stanna i högst tre år och övriga kan hoppas på 13 månaders rätt till asyl.

„De har praktiskt taget stoppat familjeåterföreningar” sammanfattade Maja Dahl, medarbetare på tankesmedjan Arena Idé, och det är en utav de mest viktiga förändringarna.

Familjeföreningsstoppet har drabbat flera tiotusen personer som lämnade sina familjer i kriget med förhoppningen att de skulle kunna ta sina fruar och sina barn till Europa på lagligt sätt.

Även administrationen har förlorat sin tillmötesgående, humanitära karaktär. „Jag har levt i osäkerhet i ett och ett halvt år- klagar Abíd, 24 år, som lämnade den krigsdrabbade Palestina för ett och ett halvt år sedan. ”Jag har sedan dess väntat på svar om jag kan stanna kvar eller inte”. Hittills fattades alla beslut inom ett och ett halvt år men nu kan man få vänta i upp till två år. Hans kusin från Syrien är i ännu svårare situation. Han fick vänta ett halvår innan han kallades för en första intervju och processen startade.

1. För mycket människor kom på alldeles för kort tid.

„2015 nådde migrationen en historisk höjdpunkt. På knappt ett år kom hela 167 000” – säger Mikael Ribbenvik, tillförordnad generaldirektör på Migrationsverket.

”För mycket människor kom på alldeles för kort tid, och det är helt och enkelt det som är grunden för alla dessa ändringar”, menar Karin Eriksson, journalist för Dagens Nyheter

Sverige var inte beredd på så många flyktingar

tillägger Ziba Zareie, från SI.

„Svenska systemet underpresterar. Jag har hört att personalen som jobbar på stadsdelsförvaltningar bränner ut sig och är nära nervsammanbrott därför att de inte klarar av att placera alla flyktingar. Problemet visar sig i vardagliga livet också. Tillgång till skolor och läkarbesök har blivit krångligare och allt detta har sin påverkan på politiken. Chris High, forskare på Växjö universitet undrar: hur kan migrationen utgöra en sådan belastning för ett så pass rikt och välorganiserat land som Sverige?

Och här kommer vi till den punkt där det blir svårt för oss ungrare att utifrån vår erfarenhet förstå situationen.

2. Ett liv för migranter som är jämställt med svenska medborgare

Medan Ungern inhyste migranter i baracker eller i mass-flyktingförläggningar, erbjöd Sverige ensamkommande boende hos familjer eller i lägenheter enligt en gammal praktik som de haft sedan länge.

Enligt svensk uppfattning är flyktingar inte brottslingar eller andrahandsmedborgare. Enligt svenska staten är de offer som flytt för livet och det är klart att ett rikt land som Sverige skall försöka hjälpa dem på bästa, mest humanitära sätt. ”Om Sverige påstår att det inte finns mer plats, menas plats med samma höga standard som det funnits hittills”, förklarar Mikael Ribbenvik.

I och med att det finns brist på bostäder i Sverige blev det svårare och svårare att placera de nyanlända och det uppstod krissituationer när de blev tvungna att placera fyra-fem personer i ett och samma rum.

Förfärliga omständigheter vid gränsen vid Röszke

Vi följde med en barnläkare till Röszke, vilket påminner om ett flyktingsläger i Afrika. Visste ni att flyktingar redan har tagit över de ungerska myndigheternas jobb?

Flyktingar i Sverige har rätt till läkarvård inkl. tandvård, gratis vård vid graviditet och förlossning och till och med abort. Vi vill påminna om de flyktingar som stått och väntat innanför stängslet vid Ungerska gränsen och som var tvungna att leva i dammet i veckor med sina nyfödda barn.

Från ungersk synpunkt är det ännu mer otroligt hur svenskarna beter sig mot flyktingar under 18 år. De har samma rättigheter till läkarvård som svenska barn. De får studera språket och inom ett halvt år skall de börja i skolan precis som svenska barn. Svenska barn och flyktingbarn går i samma skolor för att integreras.

Systemet för ensamkommande barn är ren sci-fi sett utifrån vårt perspektiv. Barnen placeras hos fosterföräldrar men får också hjälp av en socialarbetare som ser till att ordna alla ärenden för barnet och kontrollerar hur fosterfamiljen behandlar barnet.

Allt detta gäller de som befinner sig i en asylansökningsprocess. De som beviljats asyl får stöd för att söka arbete och staten står för de första två årslönerna om en ett privat företag anställer en flykting.

3. Chockerande media

Trots alla dessa åtgärder drabbades svenska samhället inte hårdast av att asylpolitiken håller en så pass hög standard. Många av de som vi har intervjuat var överens om att det var den psykologiska chocken som drabbade dem mest. Systemet blev överbelastad och förra hösten hände det att folk sov på gatan utanför Migrationsverkets kontor och detta kom som chock för medborgarna. De flesta har bara sett något liknande i katastroffilmer.

Hur svenska samhället påverkas förklaras dock inte av dessa händelser i sig. De flesta svenskar har inte haft någon personligt erfarenhet av krisen.

„Jag frågade mina föräldrar vad de egentligen var rädda för. Att det blir sämre löner, sämre läkarvård eller farligare att leva? Ingetdera svarade de, men ändå tyckte de att det var ett problem med alla dessa flyktingar” – berättar en anställd på stadsdelsförvaltningen som jobbar med hyresfrågor.

De flesta svenskar blev aldrig direkt berörda av händelserna

- påpekar Karin Eriksson, journalist på Dagens Nyheter. Effekterna är mycket tack vare media. I ett land som sedan länge varit berömt för tolerans började kring millenniumskiftet dyka upp på olika högerextremistiska internetportaler. Political Incorrect är som Kuruc.info något som började med att hetsa folk mot flyktingar. När Sverigedemokraterna fick mandat i Riksdagen rekryterade de fler och fler läsare som officiell tidning- förklarade Maja Dahl. En forskare på tankesmedjan Arena Idé gjorde en analys över hur det blev accepterat med högerextremistiska idéer. När krisen startade fanns det redan åtta stycken tidningar med mer eller mindre rasistiska och högerextremistiska åsikter om flyktingar.

Det stod ingenting om svenska brottslingar i dessa tidningar, däremot samlade de på nyheter om brott som utfördes av icke-svenskar där det blev nämnt att den misstänkte inte hade sitt ursprung i Sverige

– förklarar Maja Dahl.

Det var de högerextremistiska medierna som spridde information om att antalet våldtäkter blev större med antalet invandrare. ”Den här informationen har vid flera tillfällen officiellt dementerats. – säger migrationsexperten Farid Zareie, som ofta har citerats även i ungersk media.

”Om ett fönster blir krossat står det i tidningen att ett fönster har krossats. Men, om fönstret blev krossats av en person med icke-svensk bakgrund då står det i tidningen att en invandrare krossade ett fönster– säger Hogir Horiri, en filmregissör med kurdisk bakgrund som hänvisar till att det numera inte bara är högerextremisterna som hetsar mot invandrare.

Enligt Maja Dahl betraktar mainstream-media invandrare som ett problem. Enligt en undersökning av Svenska Medieinstitutet skriver tidningarna mer om hur flyktingarna belastar svenska samhället än om deras bakgrund och situationen kring varför de tvingats fly.

4. Svenska ”Jobbik” slår genom

(Jobbik is the Hungarian ultra-right party, that is the 2nd most popular party in Hungary.)

Det är inte så konstigt att samhället som i grunden har varit tolerant blivit mer och mer misstänksamt gentemot de nyanlända. Det återspeglas i politiken också. 2015 fick Sverigedemokraterna mer stöd och vänsterliberala partier mindre stöd.

En kvarts miljon människor på knappt två år, ett oförberett system, en hög standard på asylmottagningssystemet, medias påverkan och politikens högerorientering har allvarligt påverkat det svenska samhället.